I dag har varit en konstig dag, hela dagen har varit helt kanon, trevligt på jobbet, bra stämning, en glad gubbe som kom hem och just nu har jag en väldigt "lätt" unge, hon tar ansvar, sköter sig och man märker inte så mycket av henne.
Sen hände de ngt.....
Jag bara tog fullkomligt slut, somnade på soffan och hann bli väckt 3 gånger på 30 minuter, och det e aldrig nån höjdare att väcka mig, det hela slutade med att jag får VÄRSTA brytet och skriker och skäller på både T och E. Man ska inte hitta undanflykter till saker och ting, men jag tror nog att hormonerna spelade lite in för i samma sekund jag skällt färdigt, skulle jag kunnat börja gråta....
Tur man har en så man som man har då, han tittade på mig, skakade på huvudet, gav mig en puss och sa till mig att be E om ursäkt vilket jag gjorde och sen kunde vi alla tre mysa i soffan en stund innan läggdags :) (med dåligt samvete)
Detta e fruktansvärt när det blir så här!!
För första gången på länge tycker jag att de ska bli riktigt skönt att E åker till pappa i helgen, vi behöver ett break nu och jag måste erkänna att de ibland känns som rena lyxen att va barnledig varannan helg...
Absolut inte för att jag vill va utan mitt barn, men vi har hittat en bra balans här hemma nu, när E åker passat vi på att renovera mm, och när hon är hemma kan vi umgås i stället!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar